Select Page

Ditt mors och farsarv. Iaktta det bara. Bli inte rädd när din pappa höjer handen, vrålar, pissar i byxorna av spriten. Tyck inte synd om eller hemligt förakta din mor som kryper ihop för orden, slagen. Avsky henne inte för att hon kan lämna när som helst, kanske gör det – men alltid kryper tillbaka. För att det välkända, hur hemskt det än är, ändå upplevs mindre farligt än det okända.

Du barn till dessa mönster, dessa generationssår. Låt bara dina ögon svepa över scenen. Låt ögonens tappar och stavar fånga upp ljus och färger och skicka hela rasket in i din synnerv till bakhuvudet där det ska rätas upp med 180 grader. Men låt bli att tänka något om det du ser. Sätt inte igång känslornas kravaller så att de sprutar tårgas och sänder elchocker genom varje nervbana.

Iaktta enbart. Grälen, hoten eller den passivt aggressiva tystnaden. Se hur de gör det, varje ord, vinkel och salivsträng. När du har sett klart. Då vet du vad du aldrig själv vill göra och så handlar du helt motsatt.