Alla och ingen är jag – glömd som människa men ihågkommen som fenomen.

Jag började som många andra avfällningar i trakten som en skeppsgosse som skulle fostras och kuvas av Flottans enögda disciplin. Nog gjorde vi det som krävdes av oss när det där ögat stirrade stint vid potatisskalningen, däcksskurningen och segelreparationerna. Men under synfältet skedde hemligheter som enade oss pojkar mot makten. Mellan oss överförde vi historier om officerarna. Kull efter kull skrattade i smyg åt deras dumheter och svagheter. Wachtmeisters skräck för sin elaka fru; De Geers löjliga stamning; Tjäders svassande efter småflickor.

Några av oss var söner till båtsmän men de flesta av oss var helt utan familj. Själv hittades jag i en vedkorg bakom Fredrikskyrkan en iskall novembermorgon. På läkarstationen funderade de ett ögonblick på att inte alls återuppliva mig; de visste förstås vilken framtid som väntade. Men den hippokratiska eden måste ha hindrat dem.

De första åtta åren bodde jag i fattigstugan med de gamla och galna. Att skrivas in på skolfartyget Jarramas var faktiskt en förbättring av läget, trots allt. Och fast att de äldre pojkarna gärna roade sig med att slåss och reta oss yngre, ja även trycka ner oss i lönskaläge, så fick jag som ett hem till slut. Somrarna till havs och vintrarna i land. Skeppslivet var stabilt och tryggt.

När jag var runt 15 år hade vi som vanligt uppgiften att äntra vanten på snabbast möjliga tid för att sedan surra upp rå-seglen inför en kortare resa till Bornholm och åter. Väl uppe på aderton meters höjd stöttade jag med van självklarhet fötterna på det tvärgående tåget medan händerna arbetade med seglet. Plötsligt gjorde fartyget en oväntad gir och innan jag ens hann tänka, släppte fotens grepp om repet och med en dämpad duns gick jag i däck med huvudet före. Först när befälen stuvat undan kroppen fick de andra gossarna på darriga ben, klättra ner. Det hade något med moralen att göra.

Begravningen var lågmäld och i tidningen gjordes ingen notis.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *