Själfullt skrivande

Att skriva till sig själv  är en starkt terapeutisk process där man når andra nivåer i det egna medetandet. För när jag skriver till mig själv –
Vem är jaget och vem är självet?  Vilka nya synvinklar får det samtalet på livet?

Foto: Ingmar Bergman ”Persona”

Jaget, personan, masken eller den/de personligheter vi behövt utforma och lägga oss till med under livsresans gång, har som syfte att få oss att bli accepterade av flocken. Detta är inget falskspel, eller snedvridet beteende utan fundamentalt för det mänskliga släktets existens. Flocken – familjen och kulturen, är helt avgörande för artens överlevnad.Vi behöver vara hyfsat lika, anpassa oss och samverka.

Men viktigt för individens välmående är att också komma i kontakt med sitt egna inre och låta det få sitt utrymme att blomma, för att sedan återgå till att integrera med det yttre i en evigt växelspel.

I de andliga traditionerna förklaras den inre kärnan ofta som själen som på ett eller annat sätt sitter samman med världsalltet. Vi har alla en skärva gudomlighet inom oss och den är direkt nödvändig att vara i kontakt med.

Det är i stillheten, bortom det larmande livspusslet eller den dövande konsumtionen som det går att höra sitt själv. En del söker sig till naturen eller mediterar för att kunna lyssna inåt. Skrivande är en annan väg att gå.

  • Använd helst papper och penna. Det sker något magiskt när vi är analoga i kreativa processer.
  • Det lättaste sättet att komma i kontakt med sig själv är att ta på sig den medkännande intervjuarens roll. Använd öppna frågor för att få kontakt:

Hej min vän. Vad roligt att få tala med dig. Hur mår du? 
Finns det något jag kan hjälpa dig med?
Hur skulle ditt liv se ut om du fick önska?
Vilka vägar finns det som du inte vågat prova än?
Vad kan du göra för att må bra?
Är du verkligen så ensam som du tror?
Hur har det sett ut i livet tills nu?
 Ibland tar Jaget över med ilska, bitterhet, sorg och fördömande. Det är okej – ibland behöver man få släppa på ventilen. Men när Självet svarar är det i neutral form, med fokus på medkännande och tidlöshet. Det ger möjligheter att öppna upp för nya tankar och vinklar på en situation:


Exempel Jaget:
 Min jävla farsa söp bort hela min barndom, jag förlåter honom aldrig.

Exempel Självet: Min pappa sjuk i alkoholism. Det har hittills påverkat mitt liv negativt och det är svårt att förlåta.

Fortsätt dialogen med följdfrågor såsom –  Och det betyder att…?

  • Låt handen arbeta av sig själv, analysera eller censurera inte svaren. Du kan alltid riva sönder och kasta pappret sedan. Det viktigaste är inte att spara dessa texter utan att tömma huvudet på tjatter, komma i kontakt med själen och få syn på nya fasetter.
När floden ändrar sin riktning på grund av ett naturligt hinder som en klippa – Meanderslinga. Foto: David Darling

Vill man dock följa sin andliga utveckling finns det  ett värde i att spara sina inre samtal. Skaffa då gärna en vacker bok – linjerade eller olinjerad, för att se hur tanken rör sig som en meanderslinga, som den analytiska psykologins fader CJ Jung uttryckte det. Det vill säga den så kallade individuationsprocessen, att finna ut vem man är bortom kultur och fostran, är en snirklig resa som pågår hela livet och man uppfattar inte alltid att man rör sig och vart, men med tiden har man gått längre sträckor än man trott.

Så, skrivandet är inte alltid en publik affär. Det vill säga, som skribent skriver du lika mycket för dig själv – kanske mer – än du låter andra läsa. För att kunna skapa riktigt goda berättelser med välgrundande karaktärer- börja med att känna dig själv.

Ha koll på skrivreglerna och typsnittet

Författarskap består av två pelare:

  • Den flödiga, fria, kreativa skrivprocessen
  • Den strikta, systematiska redigeringsprocessen

Det finns många sätt att sparka igång och vara i skrivprocessen. Skapa en särskilt plats – mental eller fysisk, skriva i grupp, göra olika skrivövningar för att bara nämna några. Redigeringsprocessen däremot, den är väldigt tydlig och bara att följa utan krusiduller.

För att det skrivna ska komma till sin rätt krävs att läsupplevelsen inte avleds av irritationsmoment såsom stavfel, syftningsfel, felvalt typsnitt (både storlek och sort) samt rena språkfel. Därför måste man själv – även om man tycker att det är trist, eller allra helst,  låta en professionell korrläsare göra den slutliga checken innan publicering. Åtminstone av större verk. Man är alltid i någon grad blind för sin egen text och ett par fräscha, nya ögon är därför nödvändigt.

Sedan 1947 har Språkrådet gett ut Svenska Skrivregler, rättesnöret för hur det svenska språket i detalj ska hanteras. Ingen seriös skribent klarar sig utan denna bibel när man byter skrivarhatten till redaktörshatten. Hur var det nu med indrag? Citationstecken? Kommatering?

Med tiden sitter förstås mycket att grammatik och korrektur i fingrarna och det mesta blir rätt redan medan man skriver – övning är som bekant det enda som ger färdighet. Men det skadar inte att slänga en flukt i skrivreglerna vid minsta tveksamhet. Låt inte fåniga småfel förstöra mästerverket! Gör så mycket rätt du kan från början, och låt ett proffs göra sista finslipet.

Bildresultat för typsnittFör att återgå till detta med typsnitt. Visst är det underbart med alla vackra och roliga sorter som finns att välja på? Att scrolla genom ordbehandlingsprogrammets teckenlista är som att gå i en gigantisk godisaffär. Det gäller dock att använda omdömet, särskilt när det gäller brödtext.

I den trevliga P1-podden Typo berättas bland annat om hur skärande det kan kännas när serie-teckensnittet comic sans användes i ett brev från begravningsbyrån.

Med typsnittet Bodoni däremot, signalerar du klass och stil. Det skapades för att i text förhärliga furstar och kungar under 1700-talet, gick över till att användas i tidningars rubriker (Dagens Nyheter hade det i många år) för att under 1980-talet annekteras av modemagasinen. Bildresultat för vogue logo

I boktext är fortfarande Times New Roman att föredra, anser jag. Serifferna, fötterna, gör att ögat kan vila under läsningen.

Vilket är ditt favvo-typsnitt?

Bullet Journalling – enkel och effektiv struktur i vardagen

Är du liksom jag en ekorre som gräver ner tankar, visdomsord, inköpslistor, affirmationer, ilskna och snälla brev till sig själv och andra , manusidéer, teckningar, böcker-att-läsa påminnelser osv. – i  punktlistor på kollegieblock, olikfärgade postit-lappar, halv-och helskrivna dagböcker, anteckningar i mobilen?

Allt detta textmaterial gör att det är svårt att få en helhetsbild över vart man befinner sig och i vilka processer. Risken för loopning är också överhängande. Det vill säga, man har redan skrivit/upptäckt/bestämt sig för en idé – men tappat bort den på vägen, för att återupptäcka vad smart man är (igen) – 2 år senare.

Behovet av enkel men effektiv struktur är uppenbar, eller snarare – en förfining av det man redan påbörjat. Lyckan är då att finna konceptet bullet journalling (eller BuJo som det kallas), en trend som är här för att stanna.

  • Grunden är att skaffa sig en enda, blank (eller lätt förprickad) anteckningbok, pennor och en linjal och sätta igång och skapa överblick genom punktlistor kopplat till ett enkelt registersystem.
  • Uppgifter och events bryts sedan ner i års-månads- och dagsplanering på ett logiskt sätt.
  • Allt eftersom punkterna är avklarade kryssas de, alternativt flyttas framåt eller stryks ut helt.

dorro.se

  • Att göra mycket och ofta  innebär inte alltid effektivitet.
  • Den stora fördelen med bullet journalling är att man dagligen reflekterar över sina små och stora mål, prioriterar dem rätt och jobbar mycket mer fokuserat utan att samtidigt drunkna i organisationssystemet.
  • Tvärtom så bidrar bujo till både kreativtet och klarhet. Handen till hjärnan; hjärnan till handen. Det sker något magiskt under handskrivandet som inte kan uppstå vid tangentbordet.
  • Men glöm inte – framgång handlar om 5% planering – 95%  action!

Testa Bullet Journalling under ett par månader, och få en helt ny bild över livsresan 🙂

Läs mer >>

Ryder Carroll som uppfann BuJu- bulletjournal.com
Dorotea Pettersson– svensk auktoritet på området med massor av tips och tricks på sin hemsida och youtubekanal: dorro.se
Facebookgrupp: Bullet Journal Sverige

Stilla dig för London

I DEN MAGISKA MEN NÅGOT KYLSLAGNA JUNINATTEN kör jag över öarna för att hämta upp min tonårsdotter. Hon står på tröskeln till vuxenlivet. Längtar liksom jag efter storstadens puls; nattklubbar, kulturevenemang och människomöten. Att få vara fri i sin anonymitet, långt från småstadens ibland kuvande blick. Jag har förstås präglat henne med min kärlek till vår hemstad Stockholm, och det som blev min andra stad tidigt 1990-tal – London.

Det började som en kort notis i nyhetsflödet. Det hade skett en ”incident” på London Bridge. Idag vet vi att det tredje terroristdådet på 10 veckor drabbat Storbritannien.

Det är nu tredje veckan den andlige läraren Eckhart Tolles kurs ”The power of prescence” pågår och en av de viktigaste  delarna i Tolles undervisining handlar om att bevittna den egna smärtkroppen.

Smärtkroppen är ackumulerade tankar, känslor och sinnesupplevelser som ännu inte gjorts medvetna. Som kanske uppstod i tidig barndom, före språket, före erfarenheten fasade av livets kanter. Vi bär den alla inom oss men  den tar större eller mindre plats av vår världssyn beroende på våra upplevelser.

Bildresultat för feed the wolf

Vissa delar av smärtkroppen har vi gemensamt utifrån den kultur vi fötts in i – hur vi utsatts av den omgivande naturen och andra yttre, historiska faktorer.

Förvrängda tankestrukturer – religiösa eller profana, alltifrån politiska budskap uppkomna av ego-agendor till kommersiellt skapade doktriner om hur vi ska leva, lägger till nya smärtor, ger ny galenskap.

Terrorism är negativ energi som fått fäste i individer som samlat sig runt samma tanke om att ha rätt i sin världsbild och ha rätt till sin vrede. Man har skapat en gemenskap kring samma dröm om överlägsenhet, med botten i rädslan för underlägsenhet.

Problemet är att vi som sagt alla bär på smärtkroppar, samma inre varelse som närs av skräck, sorg, ilska.  Så när vi drabbas direkt eller indirekt av galenskapen, då väcks  vår egen vrede och vilja till att slå ner och förgöra. Paradoxen är att vi blir som ”dem andra” därför att vi är arga och förtvivlade och tycker oss ha rätt till hämnd. Spiralen tar  fart… 

http://intentblog.com/how-reduce-your-pain-body-illustrated-guide/

Tolle lär oss att  stilla sig, att gå inåt och vila i den rymd som finns bakom  där människans skeenden pågår.  Denna rymd som genomsyrar hela universum – mellan atomerna, mellan planeterna, i mitt kött och blod. Stillheten, rymden – ger  andra lösningar än våldets och hämndens.

I denna brytpunkt i mänsklighetens historia, med några riktigt arga vargar i världsledningen behöver vi ta till all vår kraft för att inte bli en del av det moras som riskerar att dra oss alla ner i avgrunden.

Innebär detta att mördare inte ska ställas till svars? Ska vi kramas  och be tills vi slaktats till sista man och – särskilt kvinna, de fundamentalistiska gruppernas huvudmål då vi står för reproduktion och en symbol för vad som måste kuvas?

Tvärtom. Vi behöver skaffa vassare vapen, klokare straff och tydligare ledarskap och då är det det fysiska våldet fel väg att gå.

Vi behöver flytta den skräckslagna blicken från den arga vargen och istället följa den goda. Hon innehar samma styrka men utifrån en annan källa;  förankrad i djupare jord än den flyktiga ökensanden.  Med målet gemensamt liv, inte enskild makt. 

Det mest radikala att nu göra är att vända sig inåt och uppmärksamma de egna sinnesrörelserna, känslorna och tankarna med intresse och kärlek för att komma bortom dem och vila i varandet. När tillräckligt många jordinvånare har kontroll på sitt egna vargpar, kommer skiftet oåterkalleligen att ske.

I år firar dottern och jag midsommar i London. För att kärleken till staden är större än rädslan för döden. För att nästa generation har rätt till att forma sina liv i frihet.

Bildresultat för manchester ariana grande

Äldreexplosionen är det största hotet mot välfärdsstaten

Syftet med terrordåd är att skapa rädsla så att människor tvingas förändra sina levnadsmönster.  Det är en grotesk form av B.F Skinners operanta betingning som går ut på att förstärka eller försvaga beteenden genom belöning eller bestraffning.

När Europas storstäder attackeras minskar och förändras turistströmmarna och vi funderar en extra gång på vart vi befinner oss, med vilka. Misstänksamhet och en underliggande oro sprider sig och vi anpassar oss mer eller mindre omedvetet till det nya psykologiska landskapet – Vågar jag åka till Londin i juni? Ska vi släppa iväg våra barn på konserter?  I så måtto har terrorismen uppnått sitt mål, att störa den västerländska, i dess ögon – depraverade  livsstilen.

Men på ett annat sätt stärks den Europeiska ideologin – vi solidariserar oss med varandra, med offren och deras anhöriga. Mer än någonsin värnas vårt sätt att leva – det yttre hotet förenar och terrorismen blir däremed kontraproduktiv.

Det största hotet mot våra välfärdsstater är alltså inte bomber och bilgalningar. Det som riskerar att fälla hela bygget är den tysta explosion som pågått länge och som kommer att öka in intensitet: den demografiska förändringen med alltför få unga som ska ta hand om alltför många äldre, längre än någonsin.

Befolkningspyramid som beskriver befolkningens åldrar 2016
År 2060 kommer var 4:e invånare var äldre än 65.

Redan idag ser har vi stora svårigheter att rekrytera personal till äldreomsorgen och år 2035 kommer behovet av vård-och omsorgspersonal vara 160 000. 

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Risk-for-kraftig-personalbrist-inom-varden/
Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft till år 2035. Vård- och omsorgs­utbild­ning på gymnasienivå

På chefssidan är det redan allvarligt. Få eller inga sökande på utlysta tjänster. Jobbet är tungt med stora, krävande personalgrupper med hög sjukfrånvaro; omfattande, inte sällan manuell adminstration i inkompatibla system; ekonomiskt ansvar som för ett medelstort företag men sällan har man ekonomisk utbildning utan är socionom eller beteendevetare. Kandidatexamina som erbjuder andra  karriärvägar än områdeschef i äldreomsorg.

Nästa generation äldre är inte som 20-och 30-talisterna som är tacksamma för den hjälp de får. De indviduella kraven kommer att öka – man vill ha ledsagning till kulturevenmang på helgen; duscha alla dagar i veckan. Även om många är friska längre, ökar också antalet multisjuka – man har kanske både Kol, diabetes och en demensjukdom – svåra kombinationer att leva med och behandla. Fler och fler i livets slutskede ska tas om hand hemma med allt vad det innebär.

Trycket på kommunerna  höjs markant när vårdplatser på sjukhusen stängs ner och läkaren och sjuksköterskorna jobbar i mobila team. Däremellan ska den dagliga omvårdnaden skötas av hemtjänsten.  Kanske kommer det enorma gratisjobb landets anhöriga gör, minska i takt med att vi sällan längre lever i långa äktenskap. Mer och mer läggs på det offentliga. Till detta kommer urbanisering där kommunerna utanför storstadsregionerna har ett sviktande skatteunderlag på miljarder. Klyftorna mellan fattig och rik ökar – det blir fler fattigpensionärer men de som har råd kommer alltid att kunna köpa sin vård.

Det man vet om fungerande samhällen är att tillit kommer uppifrån, att samhällskontraktet upprätthålls om vi uppfattar systemet som rättvist. I världens mest individualiserade och sekulariserade land – Sverige, godtar vi höga skattetryck för att få  ta dela av värlfärdstjänsterna.  Men när vi inte får det vi betalar för minskar villigheten att delta i samshällsprojektet och snabbt kan vi få en spiral av social oro och större utrymme för radikala partier att ta makten då fattiga och sjuka börjar bli en stor, potentiell väljargrupp.

Så klart finns ett antal praktiska lösningar– att servicen i form av städning, handling etc somutförs av vårdpersonalen, kan fungera som instegsjobb för unga och invandrade till en lägre kostnad. Välfärdstekniken kommer med stormsteg – duschrobotar, matnings-och medicingivningsmaskiner. Men dessa ska också hanteras samt att det mänskliga mötet aldrig kan ersättas. Organiseringen och administrationen behöver också ett nytänkande, och allvarliga försök görs med minskande personalgrupper, teamarbete inom och mellan professioner.

Glädjande nog lyfter Regeringen i sin Nationella kvalitetsplan för äldreomsorg vikten av existentiell hälsa både för den äldre och för personalen. För i hela denna apparat av skattepengar, hierarkier, arbetsplatser, politiska rävspel, handlingsplaner och teorier finns hela meningen med föreningen- men den talas det sällan eller aldrig om: Vi är dödliga. Vi kommer alla att dansa en stund på jorden för att sedan återgå till existensen på något sätt. Detta behöver vi prata om – hur blev livet, hur är det att åldras- kanske i ensamhet? I den den sista livsåldern behöver man få tid till reflektion och stöd, i den hektiska mittenåldern behöver man få bearbeta sina stressiga möten.

Jag tror att kartan som visar att Sverige är modernast i världen kommer att förändras; måste förändras, inte minst med tanke på de influenser vi får från invandrade personer. Vi behöver våra familjer – i vilken form de nu tar, alltså inte nödvändigtvis våra kärnfamiljer, samt att vi måste ta våra andliga, mänskliga behov på allvar – vilket inte måste vara via Svenska Kyrkan eller annat samfund.

World Value Survey karta (värderingar i världens länder)

Människan och hennes samhällsstrukturer är anpassningsbara – det är så vi levt och överlevt i årtusendena. Min personliga övertygelse – och en hel del fakta pekar på att det trots allt blir man bättre för varje dag. Men för att fatta korrekta hållbara beslut som gynnar mer än sin egen generation behöver man vara medveten om verkligheten och ta i de problem som finns.

Så sammanfattningsvis: om vi ens har råd att betala för äldreomsorg i dagens omfattning, så kommer det bara att finnas ett  fåtal som kan utföra den, vilket riskerar att välfärdsstaten imploderar. Detta är ett betydligt större hot än enskilda terrordåd utan att för den skull förringa den skada brutala våldshandlingar skapar.

Samtidigt finns en rad möjligheter som ställer krav på innovation och öppenhet i kombination med en tydlig förankring i hela  syftet med äldreomsorg – att gemensamt ta hand om livet i alla dess faser utan krav på motprestation.

“Our society must make it right and possible for old people not to fear the young or be deserted by them, for the test of a civilization is the way that it cares for its helpless members”. Pearl S. Buck (1892-1973)  

Låt det rätta bjuda upp

På morgonen möter jag två människor som befinner sig i livets sista fjärdedel. Med bara några meters mellanrum säger de samma sak med olika ord:

Man behöver stilla sig för att livet ska hinna i fatt.

Under många år har jag lyssnat till den andlige läraren Eckhart Tolles lärdomar kring att minska lidande genom att vara i nuet. ”Å, allt detta tjat om mindfulness”, kan man tänka. Varenda kurs i ledarskap eller personlig utveckling ska ha med ett pass med russinmeditation för att bli bättre chef och människa.  Men det är inte riktigt det mekaniska och målrinriktade sättet att nu-vara som Tolle talar om. Utan han gör samma reflektion som mina morgonvänner – medveten närvaro är inte ett görande utan ett varande:

Allting kan bara pågå i denna minuts mirakel.  Strandskatornas parpromenad, den illgröna rosenbuskens blyga uppveckling, gruppledarens instruktioner i de brunflätade sommarsandalerna på träbryggan. Utan att vara uppmärksam och nyfiken på skeendet missar man mycket av det som aldrig kommer igen; saker som manifesteras – finns till i korta stunder- för att aldrig återuppstå.
(Ja, det finns teorier om parallella universa men vi får jobba med det vi  tror oss tillfälligt ha 🙂 )

Det som sker när man på allvar intresserar sig för nuläget i världen, den enda värld man har – den i ens omedelbara närhet (inte den i Vita Hysset på andra sidan Atlanten eller någon annan plats där sinnesoron är påtaglig),  är – att det blir ett
l-u-f-t-r-u-m mellan t-a-n-k-a-r-n-a. Under flera sekunder tystnar huvudtjattret till förmån för nyfikenhetens neutrala makt. Som ett barn betraktar man hela världen med förundran-  Wow! Magi!

Kanske blir tjattret efter en stund oroligt och undrar – ”Finns jag utan total uppmärksamhet? Ska du bara intressera dig för allting utanför mig nu, människa?” Ingen fara! Vad som kommer att inträffa är följande:  Den tillfälliga tystnaden – hålet i tankeströmmen – gör att det blir plats för en helt nya puls. Jag skriver inte impuls – såna är mer slumpartade och härstammar från tjattrets lekland-hoppla hit och hoppla dit.

Nej, denna nya puls, rytm eller energi– härrör från ett helt annat håll. Den är ursprungsrörelsen, den är Universums fråga till allt levande – ska vi dansa? När vi vågar att tacka ja till den dansen, förflyttas det som tidigare upplevts som huvudsaken med livet, ner till fotarbetet. Och trots att vi då egentligen kommer att befinna oss i en större rörelse, kommer den att vara stabilare eftersom den bottnar i markkänning. Det vill säga, vi lever och fattar beslut utifrån en klokare grund än vi själva kan tänka fram eftersom  den mänskliga hjärnan har stora begränsningar i form av rädslor (överlevnad framför allt) och relativt liten livserfarenhet. Vi gör ett positionsbyte och liksom pyramiden ställer oss på basen och inte på toppen. Några effekter: frihet från jämförelsens tyranni och ambitionsutmattning, och tänk-om-jag-missar-något-ångest. Och sånt gör även tjatter lyckligt 🙂 Så lyckligt och lugnt att det kan hjälpa till att skapa nytt, vackert och oväntat.

Foto: Sam Valad

Victor Frankl, överlevare från förintelselägren under andra världskriget och neurolog och psykatriker sammanfattar hela poängen:

Tappa sugen är viktigast av allt

Bildresultat för gecko hangingMänniskan är som en sugpropp. Vi behöver hela tiden ha något att sitta fast vid – familjen, arbetet, religionen (vilken vi nu tillber – Gud eller konsumtionen), platsen, drömmarna.

Ibland har vi suttit fast så länge vid ett koncept att vi tror att vi ÄR mamma, tandläkare, kristen, Karlskronit, visionär innovatör. Det stämmer inte.

Det går bra att hänga kvar där det känns skönt – kanske ett helt liv. Men många gånger är vi fastklistrade  vid människor och platser som inte gör oss gott bara för att det är läskigt att flyta fritt en stund. ”Det är dumt det”, för att citera Alva i Madicken när hon rycker undan köttbullskarotten för  pappan när han berättar att han gjort  mamman ledsen.

För livet är en flod och sugproppar mår bra av fukt och nya vatten. Vare sig man vill eller inte hittar man alltid en ny yta att fastna på. Sånt sker omärkligt. Just därför behöver man aktitvt träna på att släppa taget. För det som var sant igår, behöver inte vara det idag.  Men det är svårt att se med näsan tätt tryckt mot en yrkesroll eller ett villalån.

Att drabbas av sorg och vemod när man släpper taget är inte ovanligt men en viktig del av processen. Det som fyllt en funktion bör hedras. Har man väntat alltför länge med ett beslut så behöver man hålla om sig själv och säga att det är okej ändå- tid är inte förspilld, det kommer alltid ny. Och skulle man råka lämna något som ändå visade sig vara bra, så kommer det åter i  mer förädlad form.

Så trots att jag älskar Nils Poppe så hade han fel när han sa: ”Tappa inte sugen – världen är full av tappade sugar.”
Det är tvärtom – att aldrig tappa sugen, suger!

För belöningen med att släppa taget är friskhet, livsglädje och frihet. Eller som Will Smith uttrycker det:  ”The point of maximum danger is the point of minimum fear”.

London med tonåringar – on a budget

Snart dags för ännu ett London-besök. 17 år gammal var jag för första gången i staden man aldrig kan tröttna på. Under ett par tidiga 1990-tals år bodde och jobbade jag också där  som hotellreceptionist och bartender. Efter det var jag mätt ett längre tag för att återuppta kärlekshistorien, då tillsammans med familj.

På lördag åker dottern Myrra, hennes kompis Alice och jag med Norwegian från Kastrup till London Gatwick. Vi ska bo på Orchard hotel i Paddington – mitt gamla neighbourhood.

I vanliga fall brukar vi sticka över och bara se vad som händer men denna gång finns ett grundprogram förberett. Det blir en hel del kultur: konst, fotografi och musik – on a budget. Vi får se vad vi hinner och orkar. Sjöhäxan Magazine kommer hur som helst bli en reseblogg för en vecka, så vill du också vara i London på sportlovet är det bara att hänga med här! 🙂

Söndag Sightseeing och skräck

Måndag Shopping

Tisdag Design

Onsdag Litteratur och historia

Torsdag Hang out

Fredag West End