”Vi lär med handen. Sedan minns handen” Aristoteles
Varje fartyg ska under sin resa föra logg. Korta anteckningar över väder, vind och avstånd till och från destinationer. Vilka finns med ombord, hur många timmar har motorn gått och hur mycket bränsle finns kvar. Sen finns en rad för kommentarer.
Om alla instrument skulle slås ut ombord, finns aktuell data lätt tillgänglig för att kunna navigera ändå. Vid särskilda händelser där en haverikommission kan komma att behöva utreda, är loggboken en viktig pusselbit.
Ett dagligt skrivande innebär en stund för reflektion och är en av grundpelarna för att utveckla gott ledarskap. Vad har hänt under dagen, är jag på rätt väg, vad finns att vara tacksam över?
Papper och penna. Det är allt. Syftet med att skriva för hand är att man lär sig bättre och kommer i djupare kontakt med sin inre kärna.
Det är ingen rättstavningstävling eller grammatisk övning, utan du skriver för att rensa skallen. Det görs allra bäst analogt.[1] Det spelar ingen roll om du har ful handstil eller stavar fel. I detta första stadie av att samla in material från det omedvetna, researchar i ett särskilt ämne eller skriver ner en livsmantel, behöver handen och hjärnan arbeta tillsammans i en annan takt än via tangentbordet.[2]
Men! Det är fortfarande själva reflektionen som är grejen, så om det går snabbare eller du känner dig mer bekväm med att skriva i mobilens anteckningar till exempel – gör det!
Det luftiga sinnet, jordas på pappret.
[1] https://modernpsykologi.se/2017/04/19/nu-okar-intresset-for-handens-betydelse-for-hjarnan/
[2] https://psychcentral.com/blog/the-power-of-writing-3-types-of-therapeutic-writing/
